Irma Katarine Andersons
Levnadshistoria


Irma Katarine Anderson
14 mars 1917 - 25 aug 2001



Min mor, Irma Katarine Anderson var Olof Axel Anderson och Brita Kristina Gidlöfs första och enda barn.
Hon föddes den 14 mars 1917 i ett, gammalt ladu-liknande hus på Harkess Street i Fort William, Ontario, Canada, som tillhörde Olofs halvsyster Anna Stina Andersson och hennes man Nils Petter Nilsson. Brita var 29 år gammal och Olof Axel var nästan 29 år. Hans födelse datum var den 19 april 1887. Min mor var ett stort och friskt barn.

Min mors tidiga liv var väldigt anspråkslöst. Olof Axel arbetade som snickare och Brita tog hand om hemmet. Hon var en utmärkt kock.
Britas lilla dotter, Ida K. hade dött tretton månader tidigare. Båda föräldrarna älskade och vårdade sin nya baby.

Vi vet en del från Irmas tidiga liv. Hon gick på Isabella Street Elementary School och Fort William Collegiate High School. Familjen gick i Svenska Lutheranska Kyrkan på Pearl Street i Fort William. Olof Axel och Brita var inte speciellt religiösa men tyckte om att träffa andra svenskar. Min mor skrev sitt Konfirmations prov på svenska.

Långt senare, på min mors begravning, var det en dam som hette Reine Wickman - Kivell från Geraldton, Canada, som visade mig ett foto från Irmas konfirmation. Hon var också en skolkamrat. Det var roligt att höra att Reine brukade åka rullskridskor med min mor.
Irma tyckte också om att simma i Vicker's Pool.

Mamma berättade för oss att hon hade scharlakansfeber när hon var liten. Det är en väldigt smittsam sjukdom, som kännetecknas av halsont, feber, och röda utslag. Deras hus på 735 Harkness Street hade en speciell röd skylt i fönstret, som varnade andra för faran.

              Irma vid pianot 1933 Brita och Axel märkte att Irma var intresserad av musik.
Brita hade en vacker sångröst och uppmuntrade sin dotter att sjunga.
Morfar tyckte också om musik och köpte skivor till Irma.

De gav min mor piano lektioner. Min mor var en väldigt talangfull elev.
Morfar var en sträng men kärleksfull far och min mor förväntades att öva vid pianot.
Hon genomförde sina studier på "Toronto Conservatory of Music" i både piano och sång.
Hon for till "Chicago Worlds Fair" år 1935 som piano ackompanjatör för "Wesley Church Choir".

Mamma undervisade i piano hela sitt vuxna liv. Piano undervisningen var mycet mer än ett "jobb". Hon tyckte verkligen om att undervisa i piano och hon erhöll mycket glädje från detta.
Jag borde berätta för er om min mors piano. När min mamma gick i klass tretton såg hon ett vackert stort piano i "Heintzman's Music Stores" skyltfönster. Det var ett väldigt speciellt piano som hade blivit special beställt av en rik familj som ägde "Patterson Steam Ship Lines". Anledningen till att pianot var till salu i affären var att Fru Patterson hade klagat på att färgen inte exakt hade stämt in med hennes övriga möbler. Min mamma la en liten handpenning och började sakta men säkert betala för det. Morfar betalde in den sista avbetalning flera år senare.
Mamma gick ur "High School" och tog en sekreterar kurs. Hon arbetade som sekreterare i några år för Fort William High School.
           Irma och Sulo Korpelas                     bröllop 1945 Min mor gifte sig med Sulo Werner Matias Korpela den 27 januari 1945.
Eftersom Andra Världskriget fortfarande pågick så bar min far en Kanadensisk flyguniform.
Min far var av finländsk ursprung. Han fick ofta användning för sitt språk i sitt arbete som bil och lastbils försäljare.

Thunder Bay har den största finska befolkningen utanför Finlands gränser.
Städerna Port Arthur och Fort William förenades 1968 och kallas nu för Thunder Bay.
Min mor fick fyra barn. Våra namn är Karen Dianne, Kalvin Werner, Andrea Lynn, och Adrienne Eleanor.

Familjen bodde i ett anspråkslöst men nytt hus i Port Arthur, som var byggt av min morfar Olof Axel.
Mina föräldrar flyttade till Ottawa omkring 1976 eftersom pappa fick ett jobb i Ottawa för "Canadian Government in Transport Canada".
Pappa började skolan igen när han närmade sig de femtio och utbildade sig till en Canadensisk allmän revisor. Han var ansvarig för att granska räkenskaperna på flera flgplatser.
Pappa var en hårt arbetande man som dog plötsligt av en hjärtattack när han skottade snö den 6 december 1986.
               Irma fotot taget 1991 Speciellt ska nämnas min syster, Adriennes relation med min mamma.
Irma ådrog sig Parkinsons sjukdom innan hon fyllde sjuttio. Sjukdomen kom smygande och sakta innan den till slut tog över.
Vid 1995, kunde hon knappt gå. Familjen flyttade henne till ett långtidsvårdsboende i Thunder Bay.
Min syster, Adrienne tog upp henne i ett flygplan och vårdade henne sedan kärleksfullt hemma hos sig.
Vi hälsade alla på henne och skickade blommor, men det var Adrienne som gjorde det "verkliga" jobbet med att vårda vår mor.

Irma tittade efter det goda hos människor. Hon kunde vara "livlig" och skratta. Hon tyckte om att titta på Dennis på tecknad film, Boston cream paj och choklad med det mjuka i mitten. Jag kommer fortfarande i håg utflykter till "Wild Goose Park" vid Lake Superior. Hon försökte alltid se den ljusa sidan i mörka situationer. Hennes barnbarn, Michael, var en stor källa för glädje på hennes ålderdom. Mamma var stolt över att vara svensk. Hon dog torsdagen den 25 augusti 2001, 83 år gammal.



** Artikel skriven av Karen Korpela-Beaujot**
Irma Katarine Andersson-Korpelas äldsta dotter.
Maj 2006




Ett stort tack till Karen för korten och för denna underbara berättelse om Irma Katarine och hennes familj.

Hälsningar,

Tina



Till Irma Katarine